Jag har sällan blivit så provocerad som jag blivit av den braskande reklamen inför seriestarten av nya "Klass 9a". Pulsen har ökat markant, orden har börjat spruta ur min mun, ögonen har blixtrat. Grrr...
Självklart har jag under de här veckorna som reklamen snurrat hunnit fundera både en och två gånger på varför jag blir så provocerad. Jag har inget färdigt svar. Inte ännu. Men jag har några teorier.
1. Bilden av svensk skola som varande i kris rimmar illa med den värld jag möter i mitt dagliga arbete. En snabb tur genom vår skola ger en annan bild, en bild av elever och lärare i dialog och i intresserat arbete. Nyfikna barn och vuxna, engagerade i samarbete och lärande. Ingen kris så långt mitt öga kan nå.
2. Kris är ett starkt ord. Kris är det i revolutionens Egypten där människor kämpar för överlevnad. Det är inte i närheten av överlevnadskris på Dansutskolan.
Men faktum kvarstår. Alla elever i Sverige når inte alla målen för utbildningen. Inte heller Dansutskolans elever. DET är illa och för dessa elever, om inte kris, så kanske katastrof. Eller så klarar de sig ändå, fast kanske inte lika bra som de kunnat om de tagit sig igenom vårt utbildningssystem med mycket goda kunskaper och med äran i behåll.
Jag går varje dag till arbetet med föresatsen att skapa förutsättningar för ett gott lärande för våra elever. Jag går varje dag till arbetet i förvissningen om att mina medarbetare gör allt vad de kan för att göra skillnad för varje enskilt barn och dess lärande.
Jag vet att vi, utifrån de förutsättningar som finns, gör skillnad och det är jag oerhört stolt över. Och jag vet att vi alltid, alltid kan göra ännu bättre. Det får man vara ödmjuk inför.
måndag 31 januari 2011
lördag 29 januari 2011
Effektivt arbete mot mobbning
I dagarna har Skolverket presenterat sin studie av olika program mot mobbning. I studien konstateras att inget program är effektivt. Jag har alltid varit skeptisk mot att med hull och hår svälja de här programmen, inte minst för att de dessutom kostar en massa pengar. Nu fick jag vatten på min kvarn.
Men det betyder inte att jag kan sätta mig med armarna i kors och vara nöjd, definitivt inte. I stället har vi nu genom studien fått på pränt vad som faktiskt leder till effektivt arbete mot mobbning, det känns bra.
På Dansutskolan håller vi på att revidera vår Likabehandlingsplan så att den stämmer överens med den senaste lagstiftningen. Det är ett gediget arbete men vi får god hjälp av kommunens jämställdhetsstrateg. Så gäller det att sprida alla goda tankar från Förtroendegruppen till all personal på skolan, dessutom måste elevernas delaktighet i arbetet öka. Vi är en god bit på väg men vi har också en bit till att gå innan vi kan vara helt nöjda med vårt arbete.
Här kan du se Skolverkets presskonferens om studien.
Men det betyder inte att jag kan sätta mig med armarna i kors och vara nöjd, definitivt inte. I stället har vi nu genom studien fått på pränt vad som faktiskt leder till effektivt arbete mot mobbning, det känns bra.
På Dansutskolan håller vi på att revidera vår Likabehandlingsplan så att den stämmer överens med den senaste lagstiftningen. Det är ett gediget arbete men vi får god hjälp av kommunens jämställdhetsstrateg. Så gäller det att sprida alla goda tankar från Förtroendegruppen till all personal på skolan, dessutom måste elevernas delaktighet i arbetet öka. Vi är en god bit på väg men vi har också en bit till att gå innan vi kan vara helt nöjda med vårt arbete.
Här kan du se Skolverkets presskonferens om studien.
onsdag 26 januari 2011
Inte nöjd. Men nöjd.
Skolan är ingen isolerad del av världen. Elever har ibland andra behov än vad skolan kan och ska tillfredsställa. Lärandet har vi ansvar för, det är inte ett dugg svårt för mig att förstå. Men att läka barn som av olika anledningar far eller farit illa, det är helt orimligt. Vi har varken uppdraget eller kompetensen.
Tyvärr fungerar inte alltid de stödfunktioner som finns i samhället. Barn och föräldrar bollas från den ena till den andra instansen. Dagarna går och lidandet är fruktansvärt för de här familjerna. Under tiden har vi att omhänderta barnen i skolan och göra det bästa vi kan. Jag är övertygad om att vi alla gör vårt bästa för att barnen ska må så bra det går. Men med kringfunktionerna är jag inte alltid nöjd.
Däremot är jag nöjd med mina medarbetare som inte varit särskilt svåra att övertala när jag velat förändra undervisningen för att möta några av våra barn som inte får visa sin allra bästa sida i helklassundervisningen. Jag är nöjd med att jag blir ifrågasatt och bemött av nya tankar. Jag är nöjd med att vi i våra diskussioner utgår från barnets bästa och inte vår egen bekvämlighet.
Idag är jag nöjd. Igen. Det jag inte är nöjd med jobbar jag vidare med i morgon. Igen.
Tyvärr fungerar inte alltid de stödfunktioner som finns i samhället. Barn och föräldrar bollas från den ena till den andra instansen. Dagarna går och lidandet är fruktansvärt för de här familjerna. Under tiden har vi att omhänderta barnen i skolan och göra det bästa vi kan. Jag är övertygad om att vi alla gör vårt bästa för att barnen ska må så bra det går. Men med kringfunktionerna är jag inte alltid nöjd.
Däremot är jag nöjd med mina medarbetare som inte varit särskilt svåra att övertala när jag velat förändra undervisningen för att möta några av våra barn som inte får visa sin allra bästa sida i helklassundervisningen. Jag är nöjd med att jag blir ifrågasatt och bemött av nya tankar. Jag är nöjd med att vi i våra diskussioner utgår från barnets bästa och inte vår egen bekvämlighet.
Idag är jag nöjd. Igen. Det jag inte är nöjd med jobbar jag vidare med i morgon. Igen.
tisdag 25 januari 2011
Att vara nöjd är också OK
Hela dagen har ägnats åt genomgång av kvalitetsredovisningarna tillsammans med politikerna. Det har varit en riktigt bra dag med många och långa givande diskussioner.
Många av politikerna i nämnden är nya så det var många frågor av strukturell karaktär och vi tjänstemän fick förklara varför det ser ut på ena eller andra sättet. Det är bra att få frågor om "det självklara", då får man tänka ett varv till och kanske inse att det går att göra bättre. Eller så känner man sig väldigt, väldigt nöjd med det som är. Det är inte dumt det heller!
Många av politikerna i nämnden är nya så det var många frågor av strukturell karaktär och vi tjänstemän fick förklara varför det ser ut på ena eller andra sättet. Det är bra att få frågor om "det självklara", då får man tänka ett varv till och kanske inse att det går att göra bättre. Eller så känner man sig väldigt, väldigt nöjd med det som är. Det är inte dumt det heller!
måndag 24 januari 2011
Och vinnarna är...
I kväll är det filmgala. Den senaste tiden har det gödslats med galor av alla de slag i TV. Jag ska också ha en gala.
Mina kategorier ska vara:
"Årets hjärta"
"Årets envisaste"
"Årets vilja till lärande"
"Årets modigaste"
"Årets `Vi som gör det här tillsammans´"
Och de nominerade är:
alla ni som arbetar med mig i fritidshem, skola och kulturskola för att göra skillnad för alla våra barn.
Och vinnarna är:
alla ni varmhjärtade, envisa, pedagogiska, modiga och samarbetande medarbetare. Ni är helt enkelt bäst!!!
Mina kategorier ska vara:
"Årets hjärta"
"Årets envisaste"
"Årets vilja till lärande"
"Årets modigaste"
"Årets `Vi som gör det här tillsammans´"
Och de nominerade är:
alla ni som arbetar med mig i fritidshem, skola och kulturskola för att göra skillnad för alla våra barn.
Och vinnarna är:
alla ni varmhjärtade, envisa, pedagogiska, modiga och samarbetande medarbetare. Ni är helt enkelt bäst!!!
torsdag 20 januari 2011
You raise me up to more than I can be
Min kära gamla klasskamrat Lena-Maria sjöng på Idrottsgalan härom dagen. Hon stod där, som alltid självklart lysande, och gav oss en knotterskapande version av "You raise me up". Texten fortsätter med orden "to more than I can be".
Det finns alltid något som kan lyfta oss till något mer än bara oss själva, det där som gör att 1+1 plötsligt blir 3. Ofta tänker jag på det goda samarbetet som får just denna effekt. Din och min vilja och tanke leder till något större än bara det, det leder till nya tankar och ger kraft att omsätta dem till verklighet.
De senaste dagarna har jag verkligen fått uppleva detta då jag droppat några tankar bland mina anställda. Jag har en tanke om utveckling av vårt arbete med barn som inte alltid mår så bra och hur vi ska möta dem. I samtal efter samtal har min idé fortsatt att ta form och jag märker med tilltagande glädje hur mina samtal leder till något mer än det bara jag själv kunnat tänka ut. Det är magiskt!
Lyssna gärna på Lena-Maria och fundera över vad som lyfter just dig till nya höjder!
Det finns alltid något som kan lyfta oss till något mer än bara oss själva, det där som gör att 1+1 plötsligt blir 3. Ofta tänker jag på det goda samarbetet som får just denna effekt. Din och min vilja och tanke leder till något större än bara det, det leder till nya tankar och ger kraft att omsätta dem till verklighet.
De senaste dagarna har jag verkligen fått uppleva detta då jag droppat några tankar bland mina anställda. Jag har en tanke om utveckling av vårt arbete med barn som inte alltid mår så bra och hur vi ska möta dem. I samtal efter samtal har min idé fortsatt att ta form och jag märker med tilltagande glädje hur mina samtal leder till något mer än det bara jag själv kunnat tänka ut. Det är magiskt!
Lyssna gärna på Lena-Maria och fundera över vad som lyfter just dig till nya höjder!
tisdag 18 januari 2011
Lycklig i Gnesta!
Jodå, det går alldeles utmärkt att vara det, alltså lycklig i Gnesta. Jag har lyckan att gå till ett jobb i Gnesta, ett jobb som skänker mig lyckliga stunder emellanåt. Jag har lyckan att varje dag möta barn och vuxna i Gnesta, människor som ger mig lyckliga tankar. Jag har lyckan att vara just jag och för det mesta är jag rätt så nöjd med det, trots att jag inte längre bor i Gnesta.
Du såg väl kvällens avsnitt av Jakten på lyckan, den ska fångas just i Gnesta. Inte svårt alls om du frågar mig!
Du såg väl kvällens avsnitt av Jakten på lyckan, den ska fångas just i Gnesta. Inte svårt alls om du frågar mig!
söndag 16 januari 2011
Gladjobb fast det är söndag
Den som spar, han har. Det gäller även honor har jag märkt idag. Jag har nämligen ägnat några timmar av den här dagen åt att förbereda några av morgondagens möten, bland annat facklig samverkan.
Jag vet inte riktigt hur det blev under hösten, men ett är säkert: det turboläget vill jag aldrig uppleva igen. Almanackan var fullbokad av möten från morgon till kväll. Det innebar bland annat att efterarbetet blev lidande, som att renskriva EVK- och samverkansprotokoll. Så idag fick det bli en sån dust med "att göra"-högen. Och något krympte den i alla fall.
Nu blir det sovmorgon i morgon i stället, men sen är det pang på rödbetan igen. Känns bra!
Å så har jag läst en av våra politikers blogg och blir lite glad. Jag ägnar åtskilliga timmar varje år åt att skriva kvalitetsredovisning över mina verksamheter, det är ett tungt jobb trots att jag tycker att jag har lätt för att uttrycka mig i skrift. I mina mörka stunder känns skrivandet rätt så meningslöst. Men så läser jag att åtminstone en av våra politiker lusläst dokumenten och då blir jag glad. Härligt!
Det är ju för deras skull vi skriver dem, i alla fall delvis. Så skriver vi ju dem för att utveckla vår egen verksamhet, förstås. Men jag blir i alla fall jätteglad över att våra politiker läser dokumenten. Det bådar gott inför framtiden!
Kukkamariias blogg
Jag vet inte riktigt hur det blev under hösten, men ett är säkert: det turboläget vill jag aldrig uppleva igen. Almanackan var fullbokad av möten från morgon till kväll. Det innebar bland annat att efterarbetet blev lidande, som att renskriva EVK- och samverkansprotokoll. Så idag fick det bli en sån dust med "att göra"-högen. Och något krympte den i alla fall.
Nu blir det sovmorgon i morgon i stället, men sen är det pang på rödbetan igen. Känns bra!
Å så har jag läst en av våra politikers blogg och blir lite glad. Jag ägnar åtskilliga timmar varje år åt att skriva kvalitetsredovisning över mina verksamheter, det är ett tungt jobb trots att jag tycker att jag har lätt för att uttrycka mig i skrift. I mina mörka stunder känns skrivandet rätt så meningslöst. Men så läser jag att åtminstone en av våra politiker lusläst dokumenten och då blir jag glad. Härligt!
Det är ju för deras skull vi skriver dem, i alla fall delvis. Så skriver vi ju dem för att utveckla vår egen verksamhet, förstås. Men jag blir i alla fall jätteglad över att våra politiker läser dokumenten. Det bådar gott inför framtiden!
Kukkamariias blogg
fredag 14 januari 2011
När det blir väldigt bra
Dagen började riktigt, riktigt bra. Visserligen var det tvärhalt och isigt de tre slingriga milen till jobbet, men det utmanar mig som förare. Det gäller att anpassa hastigheten och ta hänsyn så går det för det mesta bra. Och det gjorde det idag.
Ännu bättre blev det av dagens möte om Skapande skola. Nu börjar tankarna kring våra olika projekt ta form och det är dags att formulera ansökan. Men med tanke på alla goda krafter som är inblandade i detta är det enbart ett nöje. Dessutom kommer Gnesta kommuns elever få så mycket läcker kultur i/på/med sig framöver att det är en ren fröjd att tänka på det. Under förutsättning att vi får pengarna förstås, och det håller vi alla våra tummar för.
Sen blev jag trött. Så himla trött på denna hosta som aldrig, aldrig, aldrig verkar vilja ge sig. Jag hostade mig igenom lite timrapporter, anställningsavtal, telefonsamtal, mail och fakturor, sen gav jag upp och meddelade att jag inte kommer till eftermiddagens inplanerade möte med Kulturskolorna i Sörmland. Jag lovar; de skulle ändå inte vilja haft mitt kraxande där.
Jag åkte i stället hem och lade mig. Skönt. Som sällskap hade jag ett examensarbete som en av våra lärarstudenter skrivit. Det gnällde inte över att bli nerhostat. Och jag gnäller verkligen inte över att fått ta del av denna underbara uppsats.
Fast jag inte visste om det är jag upprinnelsen till att uppsatsen kommit till stånd, tänk vilka avtryck man kan göra utan att ens veta om det! Jag är också en av de personer som blivit intervjuad i studien och det var roligt att läsa hur mina tankar vävts in och använts.
Bäst av allt är att studenten gett oss ett fantastiskt fint underlag till fortsatt utveckling av verksamheten, ett underlag som vi absolut ska använda framöver. Hon pekar på det som fungerar idag, men framför allt på det vi behöver förbättra. Jag är överlycklig över denna rapport; det är precis så här som samarbetet mellan lärarutbildning och verksamhet ska se ut!
Så trots enveten hackhosta blev det här en riktigt underbar arbetsdag, ytterligare en att lägga i samlingen av goda dagar. Man har det allt bra.
Ännu bättre blev det av dagens möte om Skapande skola. Nu börjar tankarna kring våra olika projekt ta form och det är dags att formulera ansökan. Men med tanke på alla goda krafter som är inblandade i detta är det enbart ett nöje. Dessutom kommer Gnesta kommuns elever få så mycket läcker kultur i/på/med sig framöver att det är en ren fröjd att tänka på det. Under förutsättning att vi får pengarna förstås, och det håller vi alla våra tummar för.
Sen blev jag trött. Så himla trött på denna hosta som aldrig, aldrig, aldrig verkar vilja ge sig. Jag hostade mig igenom lite timrapporter, anställningsavtal, telefonsamtal, mail och fakturor, sen gav jag upp och meddelade att jag inte kommer till eftermiddagens inplanerade möte med Kulturskolorna i Sörmland. Jag lovar; de skulle ändå inte vilja haft mitt kraxande där.
Jag åkte i stället hem och lade mig. Skönt. Som sällskap hade jag ett examensarbete som en av våra lärarstudenter skrivit. Det gnällde inte över att bli nerhostat. Och jag gnäller verkligen inte över att fått ta del av denna underbara uppsats.
Fast jag inte visste om det är jag upprinnelsen till att uppsatsen kommit till stånd, tänk vilka avtryck man kan göra utan att ens veta om det! Jag är också en av de personer som blivit intervjuad i studien och det var roligt att läsa hur mina tankar vävts in och använts.
Bäst av allt är att studenten gett oss ett fantastiskt fint underlag till fortsatt utveckling av verksamheten, ett underlag som vi absolut ska använda framöver. Hon pekar på det som fungerar idag, men framför allt på det vi behöver förbättra. Jag är överlycklig över denna rapport; det är precis så här som samarbetet mellan lärarutbildning och verksamhet ska se ut!
Så trots enveten hackhosta blev det här en riktigt underbar arbetsdag, ytterligare en att lägga i samlingen av goda dagar. Man har det allt bra.
torsdag 13 januari 2011
4-wheel drive...
Efter en hel dag i chefsmöte kom jag till Dansutskolan för ett möte med en av mina fritidshemsavdelningar. När jag klev ut i skolan möttes jag av bubblande barnskratt; glada små barn som just stojat runt i idrottshallen och nu var på väg tillbaka till fritidshemmet. Hela min kropp log av detta härliga.
Så hade jag möte med fyra underbara medarbetare, fyra oerhört kloka, konstruktiva och varma medarbetare. Redan innan mötet sa jag till min kollega Birgitta att jag har så fantastisk personal. Efter detta vet jag inte vilka ord jag ska använda. Det får bli fantastisk+++ nu när orden tryter.
Efter avslutat möte gick vi tillbaka genom mediateket och mötte ett par barn som lekte med en vagn. "Oj, vilken fin bil ni har" sa jag. "Ja, det är 4-hjulsdrift!" sa 7-åringen som skjutsade sin kompis i vagnen. Jag fick le långt in i mitt hjärta ännu en gång denna dag.
Å så tänker jag att 4-hjulsdrift är precis vad vi behöver som människor, den där extra kraften att sätta in när det är lite moddigt eller geggigt i livet. Och med den där extra kraften tar vi oss långt. Mmm...
Så hade jag möte med fyra underbara medarbetare, fyra oerhört kloka, konstruktiva och varma medarbetare. Redan innan mötet sa jag till min kollega Birgitta att jag har så fantastisk personal. Efter detta vet jag inte vilka ord jag ska använda. Det får bli fantastisk+++ nu när orden tryter.
Efter avslutat möte gick vi tillbaka genom mediateket och mötte ett par barn som lekte med en vagn. "Oj, vilken fin bil ni har" sa jag. "Ja, det är 4-hjulsdrift!" sa 7-åringen som skjutsade sin kompis i vagnen. Jag fick le långt in i mitt hjärta ännu en gång denna dag.
Å så tänker jag att 4-hjulsdrift är precis vad vi behöver som människor, den där extra kraften att sätta in när det är lite moddigt eller geggigt i livet. Och med den där extra kraften tar vi oss långt. Mmm...
onsdag 12 januari 2011
Överklaga hit och överklaga dit...
Ett förslag presenterades idag om att elever ska kunna överklaga sina slut- och kursbetyg. Katastrofförslag. Eleven ska redan idag, genom omdömen och utvecklingssamtal, känna till vad som krävs av dem och hur de lyckas, alltså ska de inte behöva överklaga ett betyg. Dessutom har lärare redan för mycket av administration och dokumentation på sin agenda, skolan kommer inte att utvecklas av att mer tid ägnas åt skriftliga bedömningar.
Självklart ska vi ha ett rättssäkert skolsystem; en elev ska inte bedömas utifrån andra grunder än kursplanernas. Men jag hävdar bestämt att det inte är ett överklagandesystem vi behöver utan mer tid för pedagoger och rektorer att diskutera läro- och kursplaner, vända och vrida på tankar, och inte minst att få möjlighet att omsätta målen i konkret undervisning.
Svensk skola behöver mer morot än piska, för elevernas skull!
Självklart ska vi ha ett rättssäkert skolsystem; en elev ska inte bedömas utifrån andra grunder än kursplanernas. Men jag hävdar bestämt att det inte är ett överklagandesystem vi behöver utan mer tid för pedagoger och rektorer att diskutera läro- och kursplaner, vända och vrida på tankar, och inte minst att få möjlighet att omsätta målen i konkret undervisning.
Svensk skola behöver mer morot än piska, för elevernas skull!
lördag 8 januari 2011
Börjar längta nu!
Det börjar att dra ihop sig till jobbstart efter drygt två veckors semester. Visserligen har jag varit sjuk nästan hela tiden, men jag har i alla fall varit ledig. Och nu börjar jag känna jobbsuget komma ordentligt. Det är en skön känsla.
På måndag har vi planeringsdag i skolan. Det blir prat om vårens händelser, framför allt om hur vi ska ta oss an utmaningen med Skola 2011. Så ska vi prata ansökan av nya matematikpengar från Skolverket och om vi ska anmäla oss för att eventuellt ta emot en grupp kinesiska skolelever framöver. Jag kan tycka att det är hur häftigt som helst, men jag måste ju ha personalen med mig för att det ska bli bra.
Så blir det fortsatta logistiklösningar runt ombyggnationen. Ytterligare fyra klassrum är renoverade och ska tas i besittning av klasser och fritidsavdelningar. Lite bängligt är det, men resultatet är så underbart - vi får en helt nyrenoverad skola!
Å så på tisdag, då svävar Dansutskutan ut på en ny resa igen med alla sina elever ombord. En ny lärande termin tar sin början och vi har många spännande upplevelser framför oss. Mmm...
På måndag har vi planeringsdag i skolan. Det blir prat om vårens händelser, framför allt om hur vi ska ta oss an utmaningen med Skola 2011. Så ska vi prata ansökan av nya matematikpengar från Skolverket och om vi ska anmäla oss för att eventuellt ta emot en grupp kinesiska skolelever framöver. Jag kan tycka att det är hur häftigt som helst, men jag måste ju ha personalen med mig för att det ska bli bra.
Så blir det fortsatta logistiklösningar runt ombyggnationen. Ytterligare fyra klassrum är renoverade och ska tas i besittning av klasser och fritidsavdelningar. Lite bängligt är det, men resultatet är så underbart - vi får en helt nyrenoverad skola!
Å så på tisdag, då svävar Dansutskutan ut på en ny resa igen med alla sina elever ombord. En ny lärande termin tar sin början och vi har många spännande upplevelser framför oss. Mmm...
torsdag 6 januari 2011
Meningslöst
När jag är ledig ägnar jag mig emellanåt åt rätt så meningslösa saker; Mahjong på internet, till exempel. Eller Hjärter på datorn. Rätt så meningslöst tidsfördriv, men nån slags mening har det uppenbarligen i mitt liv eftersom jag väljer att lägga en del av min dyrbara tid på detta.
Jag är en reflekterande människa och har givetvis ägnat detta mitt meningslösa tidsfördriv en del tankar, eller rättare sagt åt varför jag ägnar mig åt detta till synes meningslösa. Jag har några teorier.
Den första är att mitt dagliga värv kräver att jag är på topp tankemässigt precis hela tiden; i alla mänskliga möten, i mina telefonsamtal och i mailväxlingar. Ord behöver ibland vägas på guldvåg och det gäller att hjärncellerna är med. Att sedan komma hem och varva ner vid datorn med inte så tankekrävande aktiviteter är en skön avkoppling.
Min andra teori är att jag dagligen och stundligen upplever att det jag uträttar är meningsfullt, precis hela tiden, och att jag därför måste vila mig med meningslösa mahjongspel för att varva aktiviteter. Det är en gladtanke och jag blir så tacksam över att ha ett arbete som är meningsfullt både för mig själv men framför allt för mina elever.
Med den tanken återvänder jag nu till mitt till synes meningslösa mahjongspel i väntan på att semestern tar slut så att mer meningsfulla aktiviteter kan bedrivas :)
Mahjong
Jag är en reflekterande människa och har givetvis ägnat detta mitt meningslösa tidsfördriv en del tankar, eller rättare sagt åt varför jag ägnar mig åt detta till synes meningslösa. Jag har några teorier.
Den första är att mitt dagliga värv kräver att jag är på topp tankemässigt precis hela tiden; i alla mänskliga möten, i mina telefonsamtal och i mailväxlingar. Ord behöver ibland vägas på guldvåg och det gäller att hjärncellerna är med. Att sedan komma hem och varva ner vid datorn med inte så tankekrävande aktiviteter är en skön avkoppling.
Min andra teori är att jag dagligen och stundligen upplever att det jag uträttar är meningsfullt, precis hela tiden, och att jag därför måste vila mig med meningslösa mahjongspel för att varva aktiviteter. Det är en gladtanke och jag blir så tacksam över att ha ett arbete som är meningsfullt både för mig själv men framför allt för mina elever.
Med den tanken återvänder jag nu till mitt till synes meningslösa mahjongspel i väntan på att semestern tar slut så att mer meningsfulla aktiviteter kan bedrivas :)
Mahjong
söndag 2 januari 2011
Det goda värdskapsåret 2011
Under hösten fokuserade vi en hel del på det goda värdskapet, dvs på hur vi ska få människor att känna sig välkomna i våra verksamheter. Nu tror och vet jag att det sker en oerhörd mängd välkomnande möten varje dag i mina verksamheter, men sällan finns något som är så bra att det inte går att göra bättre.
Själv har jag just lagt ihop pärmarna till "Det välkomnande ledarskapet", en bok riktad just till ledare som vill utveckla sitt värdskap. Föga förvånande finns fler förvirrade frågor än svar i min hjärna just nu, men det är förmodligen det som är meningen.
Jag tänker på alla de föräldrar som dagligen lämnar det finaste de har, sina barn, till mig och mina medarbetare. Vi förväntas möta alla dem, och oss själva!, med respekt och nyfikenhet, med utmaningar och ledsagning till nytt lärande, och med ett välkomnande förhållningssätt. Så självklart!
Men jag rannsakar mig själv och tänker på alla de gånger jag stressad rusat förbi elever, föräldrar och medarbetare i jakten på den åtråväda tiden, hur jag pratat med dem men inte lyssnat på vad som faktiskt sagts bakom orden, hur jag själv fixat till uppgifter eftersom det gått snabbare än att delegera. Listan med de föga smickrande tankarna kan göras lång.
Så... nu drar jag i handbromsen, sköljer ur öron och ögon och ger mig in i det goda värdskapsåret 2011. Tänk vilken fantastisk mängd av mänskliga möten som ligger framför mig, jag blir alldeles varm och glad när jag tänker på det!
Själv har jag just lagt ihop pärmarna till "Det välkomnande ledarskapet", en bok riktad just till ledare som vill utveckla sitt värdskap. Föga förvånande finns fler förvirrade frågor än svar i min hjärna just nu, men det är förmodligen det som är meningen.
Jag tänker på alla de föräldrar som dagligen lämnar det finaste de har, sina barn, till mig och mina medarbetare. Vi förväntas möta alla dem, och oss själva!, med respekt och nyfikenhet, med utmaningar och ledsagning till nytt lärande, och med ett välkomnande förhållningssätt. Så självklart!
Men jag rannsakar mig själv och tänker på alla de gånger jag stressad rusat förbi elever, föräldrar och medarbetare i jakten på den åtråväda tiden, hur jag pratat med dem men inte lyssnat på vad som faktiskt sagts bakom orden, hur jag själv fixat till uppgifter eftersom det gått snabbare än att delegera. Listan med de föga smickrande tankarna kan göras lång.
Så... nu drar jag i handbromsen, sköljer ur öron och ögon och ger mig in i det goda värdskapsåret 2011. Tänk vilken fantastisk mängd av mänskliga möten som ligger framför mig, jag blir alldeles varm och glad när jag tänker på det!
lördag 1 januari 2011
Gott nytt år!
Så har åter ett årsblad vänts, ett nytt blankt och oskrivet ligger framför oss. Det förra ligger, fullklottrat och färgsprakande, i dåtidens famn. Jag ser - och ler.
2010 blev sammanfattningsvis ett gott år. För mig innebar det massor av riktigt hårt och svettigt arbete, men också många härliga upplevelser. Det innebar också byte av arbete, vilket har varit väldigt spännande att ta sig igenom och har präglat i stort sett hela året.
Nu ser jag med stor tillförsikt fram mot att fylla även detta årsblad med krumelurer av alla de slag. Jag vet att det också kommer att bli fula svarta bläckfläckar på bladet, men jag ska inte själv bidra till dem. Mina bidrag ska vara färggranna, lustfyllda och livsbejakande.
Jag önskar mig själv och dig, min läsare, ett riktigt gott 2011!
2010 blev sammanfattningsvis ett gott år. För mig innebar det massor av riktigt hårt och svettigt arbete, men också många härliga upplevelser. Det innebar också byte av arbete, vilket har varit väldigt spännande att ta sig igenom och har präglat i stort sett hela året.
Nu ser jag med stor tillförsikt fram mot att fylla även detta årsblad med krumelurer av alla de slag. Jag vet att det också kommer att bli fula svarta bläckfläckar på bladet, men jag ska inte själv bidra till dem. Mina bidrag ska vara färggranna, lustfyllda och livsbejakande.
Jag önskar mig själv och dig, min läsare, ett riktigt gott 2011!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)