Vad det gäller bygget är jag imponerad över hur väl allt flutit på under sommaren, hur i princip allt ligger i fas - med ett enda undantag. Men det problemet får vi lösa med gemensamma krafter när folk är på plats nästa vecka.
Det går inte att arbeta när det är kaos runt omkring. Det här är mitt tillfälliga arbetsrum. Under min sjukskrivning har det tagits i bruk av andra och dessutom fått de inventarier som ska vara där då jag flyttar ut igen. Helt OK, men en omöjlig arbetsmiljö.
Först nästa vecka kommer flyttgubbarna och hjälper mig tillbaka till mitt ordinarie rum, så det var bara att packa ner småprylarna och konstatera att jag inte gör så mycker mer nytta på jobbet förrän på måndag.
När jag åkte hem tänkte jag på den tavla jag fått av min vän Richard, tavlan som handlar om att välja spår. Idag hade jag kunnat välja att bli frustrerad över det kaos som mötte mig och ödsla energi på det, trots att det inte skulle ha lett någonstans.
I stället valde jag att konstatera att läget är som det är och att jag inte kan göra någonting åt det. Tids nog kommer det att bli annorlunda. Det känns gott med detta vägval. Några telefonsamtal senare kunde jag också återgå till fortsatt semester. Mmm...
Foto: Richard Lindgren Vardagsbetraktelser
