Jobba, jobba, jobba. Nästan inte hinna tänka. Tur att jag har en halvtimmas enkel bilresa till och från jobbet varje dag så jag hinner landa i allt!
Men de där ensamtankarna leder inte alltid hela vägen. Därför är det så underbart när man får sitta ner i ett förbehållslöst samtal och tillsammans tänka vidare.
Så slutade jag dagen; genom att samtala med en del av mina fantastiska resurspersoner på Dansutskolan. Det var andra gången vi träffades och syftet med våra samtal är att smida ihop en ännu bättre organisation kring de elever som behöver ännu lite mer stöttning än vad klassläraren kan ge.
Vi är på god väg mot något riktigt bra, en utveckling av det vi redan gör men som kan bli ännu bättre för både barn och vuxna. Och jag kan lova; många goda tankar kläcks i samtalet, tankar som jag aldrig skulle kunna ha värkt fram själv. Inte ens om jag skulle göra en bilresa Läggesta - Kiruna t.o.r.
