tisdag 28 september 2010

Att vara ro-spridare

I morse var jag ro-spridare; ett härligt uppdrag! I min gula reflexväst cirkulerade jag runt skolan vid 8-tiden tills klockan ringde in till en ny lärande skoldag. Det var kallt, det konstaterade både jag och eleverna, men inga sura miner alls.

Tänk er drygt 200 barn som strålar samman på en relativt liten yta. Det märktes nästan inte i morse. Barn och föräldrar kom i en strid ström över skolgården och jag undrade en stund vart alla tog vägen. Jo, det märkte jag snart.

På skolgården spelades det innebandy och rundpingis. I skogen lekte de yngre barnen. I kapprummen samlades några elever och hade lite morgonsnack. Men var är resten av eleverna, undrade jag. Jo, de var i klassrummen.

Där samlades de en efter en, vartefter satte de sig vid sin bänk och tog upp en bok eller en uppgift att arbeta med. Ordning och reda var rena förnamnet denna morgonstund. Tror ni att rektor njöt av sitt ro-spridaruppdrag medans lärarna kunde ha sitt morgonmöte? Svar: JA!!!