måndag 6 september 2010

Snurra min jord...

Oj, oj, oj; vilken raketstart! Efter den här starten försöker jag sakta men säkert återfå markkontakt men det är inte det lättaste när det snurrar på så att klockan alltid är eftermiddag. I alla fall har jag hunnit konstatera att jag kommit till en riktigt fin skola!

Jag känner mig så välkomnad av både elever och personal. Det finns en sån nyfikenhet och ett sånt sug efter att göra ett riktigt bra arbete. Det är underbart, och jag känner mig glad och stolt.

Sakta men säkert läggs de olika pusselbitarna på plats och jag börjar begripa ett och annat, men långt ifrån allt. Men man brukar ju säga att man ska gå ett årsvarv innan man fattar galoppen. Känns hoppfullt och trösterikt just nu när göralistan är längre än arbetsdagen :)